Första läsningen: Mal 1:6-11

En son visar aktning för sin far och en tjänare för sin herre. Men om jag är fader, var är aktningen för mig? Om jag är herre, var är vördnaden för mig? Det säger Herren Sebaot till er präster, ni som föraktar mitt namn. Då säger ni: ”Hur visar vi förakt för ditt namn?” Genom att komma med oren föda till mitt altare. Då säger ni: ”Hur har vi gjort den oren?” Genom att mena att man kan visa förakt för Herrens bord. Ni kommer med blinda offerdjur: är inte det något ont? Ni kommer med halta och sjuka djur: är inte det något ont? Om du går till ståthållaren med dem, tror du att han uppskattar det och visar dig välvilja? säger Herren Sebaot. – Och här vill ni beveka Gud att visa oss nåd! – Kan han visa välvilja när ni kommer med sådant? säger Herren Sebaot. Om ni ändå ville stänga tempeldörrarna och låta bli att tända min altareld i onödan! Jag vill inte veta av er, säger Herren Sebaot, jag tar inte emot några offer av er. Från öster till väster är mitt namn stort bland folken, och överallt frambär man rökelseoffer åt mitt namn, rena offer, ty mitt namn är stort bland folken, säger Herren Sebaot.

Andra läsningen: 1 Kor 10:15-17, 11:23-30

Jag ta­lar till förnuf­ti­ga människor, bedöm själva vad jag säger. Välsig­nel­sens bäga­re som vi välsig­nar, ger den oss in­te ge­men­skap med Kristi blod? Brödet som vi bry­ter, ger det oss in­te ge­men­skap med Kristi kropp? Ef­tersom brödet är ett en­da är vi – fast många – en en­da kropp, för al­la får vi vår del av ett och sam­ma bröd. Jag har själv ta­git emot från Her­ren det som jag har fört vi­da­re till er: Den nat­ten då her­ren Je­sus blev förrådd tog han ett bröd, tac­ka­de Gud, bröt det och sa­de: ”Det­ta är min kropp som off­ras för er. Gör det­ta till min­ne av mig.” Li­kaså tog han bäga­ren ef­ter målti­den och sa­de: ”Den­na bäga­re är det nya förbun­det ge­nom mitt blod. Var gång ni dric­ker av den, gör det till min­ne av mig.” Var gång ni äter det brödet och dric­ker den bäga­ren förkun­nar ni alltså Her­rens död, till dess han kom­mer. Den som äter Her­rens bröd el­ler dric­ker hans bäga­re på ett ovärdigt sätt har därför syn­dat mot Her­rens kropp och blod. Var och en måste pröva sig själv, se­dan kan han äta brödet och dric­ka bäga­ren. Ty den som äter och dric­ker ut­an att tänka på vems kropp det gäller, han äter och dric­ker en dom över sig. Därför finns det så många sju­ka och kle­na bland er, och in­te så få har av­li­dit.

Evangelium: Joh 6:51-64

Jag är det levande brödet, som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet skall leva i evighet. Brödet jag skall ge är mitt kött, jag ger det för att världen skall leva.” Judarna började då tvista med varandra om hur han kunde ge dem sitt kött att äta. Jesus svarade: ”Sannerligen, jag säger er: om ni inte äter Människosonens kött och dricker hans blod äger ni inte livet. Den som äter mitt kött och dricker mitt blod har evigt liv, och jag skall låta honom uppstå på den sista dagen. Ty mitt kött är verklig föda, och mitt blod är verklig dryck. Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. Liksom den levande Fadern har sänt mig och jag lever genom Fadern, skall också den som äter mig leva genom mig. Detta är brödet som har kommit ner från himlen, ett annat bröd än det som fäderna åt. De dog, men den som äter detta bröd skall leva i evighet.” Detta sade han när han undervisade i synagogan i Kafarnaum.

Många av hans lärjungar som hörde honom tala sade: ”Det är outhärdligt, det han säger. Vem står ut med att höra på honom?” Jesus, som genast förstod att lärjungarna förargade sig över hans ord, sade till dem: ”Får det här er att vackla? Hur blir det då om ni får se Människosonen stiga upp dit där han var förut? Det är anden som ger liv, köttet är till ingen hjälp. De ord jag har talat till er är ande och liv. Men det är några av er som inte tror.” Jesus visste ju från början vilka som inte trodde och vem som skulle förråda honom.