Första läsningen: Jes 5:1-7
Jag vill sjunga en sång om min älskade vän,en sång om min vän och hans vingård.Högt uppe på en bördig sluttning hade min vän en vingård. Han luckrade upp den och plockade sten och planterade ädelt vin.Han byggde ett vakttorn,han högg ut ett presskar. Han väntade sig söta druvor,men vingården gav honom sura. Döm nu, Jerusalems män och Judas folk,döm mellan mig och min vingård! Vad mer kunde göras för min vingård,som jag inte redan har gjort?Jag väntade söta druvor -varför gav den mig sura? Nu skall jag låta er veta vad jag tänker göra med min vingård.Jag skall ta bort stängslet,så att den blir skövlad,jag skall riva muren,så att den blir nertrampad. Jag skall låta den förfalla:där skall inte beskäras, inte hackas,tistel och törne skall ta överhand.Och molnen skall jag förbjuda att fälla sitt regn över den. Herren Sebaots vingård är Israel,Judas folk hans älskade plantering.Han väntade oväld men fann våld,väntade rätt men fann orättvisa.
Andra läsningen: 2 Kor 7:1-7
Mina kära barn, detta är de löften vi har. Låt oss därför rena oss från allt som befläckar kropp och ande och i gudsfruktan nå fram till helighet.
Ge rum åt mig i era hjärtan! Jag har inte gjort orätt mot någon, inte skadat någon, inte utnyttjat någon. Detta säger jag inte för att döma er – jag har redan sagt att ni finns i mitt hjärta för att dö och leva tillsammans med mig. Till er kan jag tala öppet, över er kan jag vara stolt. Jag har fått all tröst jag kan önska, jag har glädje i överflöd, mitt i alla mina lidanden. När jag kom till Makedonien fick jag visserligen ingen ro utan plågades på alla sätt, utifrån av strider och inifrån av fruktan. Men Gud som tröstar de förödmjukade tröstade mig genom att Titus kom, och inte bara genom hans ankomst, utan också genom den tröst han hade fått hos er. Han berättade för mig om er längtan, er förtvivlan, er omtanke om mig, och detta har glatt mig ännu mer.
Evangelium: Joh 9:1-10
Där Jesus kom gående fick han se en man som hade varit blind från födelsen. Lärjungarna frågade honom: ”Rabbi, vem har syndat, han själv eller hans föräldrar, eftersom han föddes blind?” Jesus svarade: ”Varken han eller hans föräldrar har syndat, men Guds gärningar skulle uppenbaras på honom. Medan dagen varar måste vi göra hans gärningar som har sänt mig. Natten kommer, då ingen kan arbeta. Så länge jag är i världen är jag världens ljus.” Sedan spottade han på marken, gjorde en deg med spottet och strök degen på mannens ögon och sade: ”Gå och tvätta dig i Siloadammen.” (Siloa betyder utsänd.) Mannen gick dit och tvättade sig och kom tillbaka seende. Hans grannar och de som förut hade sett honom som tiggare sade: ”Är det inte han som satt och tiggde?” Några sade: ”Jo, det är han”, och andra: ”Nej, men han är lik honom.” Själv sade han: ”Det är jag.” Då frågade de: ”Hur öppnades dina ögon?”